Räknesvårigheter/dyskalkyli
Det finns personer som inte kan uppskatta hur mycket de skall få tillbaka när de betalar en dagstidning med en hundralapp, som inte vad det innebär med 5 procents ränta på bolånet och som inte kan läsa en enkel tabell. Att ha svårt med räkningen är förmodligen lika vanligt som att ha svårt med att läsa och skriva. En brittisk studie från 1999 visar att 20 procent av den vuxna befolkningen har allvarliga problem med räkningen. En internationell undersökning visar att situationen är densamma i många andra länder. I Sverige nådde inte 16,5 procent av eleverna i årskurs nio målen i matematik 2008 i de nationella proven.
Allmänna inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter eller dåligt arbetsminne kan orsaka räknesvårigheter. Många med dyslexi kan få svårt med lästalen eller kastar om eller vänder siffror på samma sätt som bokstäver. I vissa fall hittar man ingen förklaring till svårigheterna – det vill säga svårigheterna kan inte länkas till det ovan uppräknade, till den allmänna intellektuella förmågan eller till miljö eller pedagogik. Då kan det handla om dyskalkyli.
Räkning och matematik kopplar vi ofta samman med logik och intelligens, även om de inte har med varandra att göra. Därför får den som är svag i matematik ofta dåligt självförtroende.
Forskarna och specialister är inte överens om diagnosen dyskalkyli, eller ens att den existerar. Men allt fler stöder tanken att vissa föds med en nedsatt förmåga att uppfatta tal eller mängder och därmed kan sägas ha dyskalkyli.
Uppgifterna om hur många som har dyskalkyli varierar från ett 2-6 procent. Forskning visar att dyskalkyli är ärftligt på samma sätt som dyslexi. Precis som vid dyslexi, går effekterna av dyskalkyli att mildra. Räknelekar och spel i tidiga år kan stärka barnens taluppfattning. Mycket mer forskning och utprovning behövs dock.
Oberoende av räknesvårighetens orsak är en utredning viktig för att fastställa svårighetens art. Sedan krävs analys och åtgärdsprogram. Tex. träning, stödundervisning, alternativ pedagogik eller pedagogiska hjälpmedel. Specialutbildade pedagoger kan göra sådana utredningar.
Det finns inga nationella riktlinjer för hur en utredning ska se ut eller vem som ska göra den men skolan måste enligt skollagen upprätta åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå målen. Det är viktigt att skolan tidigt sätter in hjälpmedel och miniräknare för de som har stora problem.
Om åtgärdsprogrammet inte leder till framsteg, finns det skäl att göra en mer omfattande utredning. Utbildade logopeder och psykologer kan göra sådana utredningar och för en sådan utredning krävs remiss – annars får man betala själv.
Tecken på räknesvårigheter/dyskalkyli:
- förälder/släkting med räknesvårigheter
- svårt att lära sig klockan
- dålig tidsuppfattning
- räknar långsamt
- svårt att uppfatta tal och mängder
- svårt att minnas siffror
- svårt med multiplikationstabellen
- svårt att hantera pengar
- svårt att planera och organisera
- räknar på fingrarna
Källa: Dyslexiförbundet
Litteratur: Butterworth, B: Den matematiska människan, Wahlström & Widstrand (2000) Ljungblad, A-L: Matematik - en mänsklig rättighet, Argument (2006) Lundberg, I/Sterner, G: Räknesvårigheter och Lässvårigheter, Natur & Kultur (2006) Adler, B: Dyskalkyli & Matematik, Nu-förlaget (2007) Forsbäck, M/Olsson, I: Alla kan lära sig matematik, Natur & Kultur (2008)